Alla talar svenska

måndag, 9 mars, 2009

Internationella kvinnodagen

Filed under: övrigt,mat — allatalarsvenska @ 23:03

Eftersom det var Internationella Kvinnodagen igår var alla damer på mitt jobb bjudna på frukost på restaurang idag. Vi var sådär 30 stycken som klämde ihop oss vid långbord vid niotiden i morse. Jag skulle gissa på att 90% av kontorets ”tjejer” var där och totalt är vi drygt 300 personer, så det är viss manlig dominans på jobbet.

Hur som helst så blev vi serverade färskpressad juice och youghurt med färsk frukt och pecannötter. Supergott! Sedan kom servitören och frågade om det var några vegetarianer, så jag tänkte att vi kanske skulle få en skinkfralla eller liknande. Men nej, det kom in en stor bit foccacia med ost, skinka, någon röra och massa grönsaker. Jag satt och pratade med de runt omkring och tänkte inte på att jag ätit upp hela förrän jag insåg att jag var proppmätt.

Nu kom nästa överraskning. Alla vid min bordsända satt bara och väntade på att de skulle bära in kaffet, men det blev aldrig något. Istället reste sig de vid de andra borden och gick. Måndag är en stor mötesdag så vissa hade nog bråttom, men en frukost utan te eller kaffe är liksom inte klar. Där satt vi och såg snopna ut.

Vi hade ju kunnat gå tillbaka till jobbet och ta kaffe där, men när vi ändå var ute och lyxade oss så bestämde vi oss för att stanna och ta en ”finkaffe”. Det var väldigt trevligt, men en stor latte ovanpå den där foccacian var kanske inte riktigt vad jag behövde.

När det närmade sig lunch var jag inte det minsta hungrig. När klockan närmade sig tre var jag fortfarande inte hungrig. Även om jag äter lunch brukar jag vara lite sugen så dags! Klockan fyra hittade jag 3 kvinnliga kollegor vid brödhyllan och sa ”Aha! Dags att bli hungriga nu?!”. ”Näääää” stönade de, ”vi äter bara några vindruvor för att pigga upp oss”.

Jag tänkte på Scarlett O’Hara i ”Borta med Vinden”, som måste äta massor innan hon går på fest för att hon där ska bete sig som en ”fin flicka” som bara petar i maten. Det blev liksom någon märklig symbolik i det där att vi för att fira kvinnodagen proppade i oss så mycket att vi resten av dagen betedde oss som riktiga ”jag lever på luft och salladsblad”-stereotyper.

Det blev bara en brödbit till middag, mest för att jag tänkte det var bra att äta något. Och nä, jag är fortfarande inte det minsta hungrig.

Annonser

2 kommentarer »

  1. Haha! Såna där fyllda foccacior kan vara livsfarliga! Men vad trevligt att ni blev bjudna, även om kaffet felades…

    Kommentar av annieverse — fredag, 13 mars, 2009 @ 10:03 | Svara

  2. I den lilla artikeln som kom upp i slutet av veckan på företagets intranät, där står det att vi fick kaffe! Inte jag i alla fall. Hrmpf! Eller jo, men jag fick betala det själv. 🙂

    Nåja, det var ett väldigt trevligt initiativ, så man ska inte klaga.

    Kommentar av allatalarsvenska — måndag, 16 mars, 2009 @ 11:03 | Svara


RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: